Brev 2 - Brevskola i kristen tro

Bibelns röda tråd

Lekmannastudier i Israels historia och Gamla testamentets teologi

Detta brev bygger på följande bibelböcker i GT: Josua, Domarboken, Rut, Första och Andra Samuelsböckerna, Första och Andra Kungaböckerna.

INLEDNING

I GT finns tre ämbeten; det kungliga, det prästliga och det profetiska. Ibland har man knutit dessa ämbeten till syskonen Mose, Aron och Mirjam (Syrak 46:1, 2 Mos 28:1 och 2 Mos 15:20). Dessa tre hade viktiga funktioner under vandringen till det utlovade landet. Ingen av dem fick dock komma in i löfteslandet. Dessa ämbeten finns sedan mer eller mindre tydligt med i den fortsatta GT texten. Den som förde folket in i löftets land var Josua, som betyder Herren är räddningen eller frälsningen. I överförd mening finns dessa ämbeten i nya testamentets tänkande. Men – lik Josua – är det Jesus som bär dessa ämbeten i sin person i NT texter. I hans liv kan man skymta i olika ämbetena eller funktionerna. Detta ger en uppbygglig läromässig samhörighet mellan gamla och nya testamentet.

DE HISTORISKA BÖCKERNA (del 1)

Förutom de fem Moseböckerna räknas ytterligare 12 böcker till de historiska böckerna. Dessa böcker har historisk likhet med vår tidigare svenska historia som främst var kungarnas historia.

  1. Vilka de historiska böckerna är ser du i avsnittet Bibelns böcker. Anteckna dem gärna i ditt svar, men det är inte nödvändigt. Vi kommer nu att vända oss till Josua, Domarboken, Rut och 1 0ch 2 Samuelsböckerna. Med Samuelsboken inleds kungatiden, vars första fas kallas det enade rikets tid. De resterande historiska böckerna återkommer vi till i nästa brev (de historiska böckerna del 3). Där möter vi har kungatiden med det delade riket. Börja med att läsa introduktionstexterna till dessa böcker samt relevant avsnitt i den bibliska historien i Bibel 2000. Studera även kartan där Jakobs söners stammar kom att bo efter intåget i landet. Detta historiska avsnitt, det enade rikets tid, sträcker sig i den bibliska historien från intåget i löfteslandet till tiden efter kung Salomos död. I uppgift 30 ges utrymme för egna kommentarer och reflektioner.

  2. Jag har som underrubrik för brevskolan Bibelns röda tråd. Med den röda tråden menas vanligen inom litteraturvetenskapen den bärande tanken i en framställning. I brevskolans mening innebär den röda tråden att upptäcka och läsa texter eller textavsnitt i GT som syftar på Jesus. Den röda tråden finns inte som begrepp inom teologin. Kanske man dock kommer begreppet närmast som liknelse eller metafor i Josua 2:21 där talas det om det röda snöret! Läs kapitlet och de parallella texter som anspelar på denna berättelse (Heb 11:31, Jak 2:25). Vad får du för reflektioner – etiskt och teologiskt. Skriv några fria tankar…

JOSUA

  1. I Jos finns två händelser som kan belysa frågan hur vi kan läsa Bibeln. Se texterna om folkets övergång av Jordan floden och erövringen av Jeriko, Jos 3 och 6. Ett sätt att läsa och förstå dessa texter är att läsa utifrån vetenskapliga och arkeologiska rön och få texten förklarad. Det finns många intressanta och häpnadsväckande förklaringar. Kruxet är – som jag ser det - att bygger man sin tro på detta sätt att tolka kan det blir problematiskt då förklaringen motsägas och då man måste förklara eller motargumentera. Byggs tron på bevis kommer man förr eller senare i bryderi med tron. Söker man förklara undret, det fantastiska, hamnar man lätt i diskussion. Jag själv lämnar ofta denna typ av samtal och diskussion. Istället tror jag att skriften vill visa på vem som handlar och vad Gud vill med det som sker. Utifrån denna grundsyn läser jag min Bibel. Kommentera gärna denna grundsyn.

  2. Josua efterträder Mose som folkets ledare, 4 Mos 27:18-23. Tiden under hans ledarskap är en bra tid, Jos 11:23. Intåget tycks ha skett utan större svårigheter eftersom Herren var folkets ledare och beskyddare, Jos 4:20-24. Senare, i Domarboken, blir det svårare. Tydliga huvudtankar är Guds trofasthet mot folket och den nye ledarens lojalitet och gudstro. Josua bok kan disponeras i två tydliga delar. Var ligger brytpunkten mellan de två avsnitten? Boken avslutas med ett avskedstal av Josua vid Shekem. Ett avskedstal i GT historiska böcker där den föregående historien sammanfattas inför en ny framförliggande epok. Var kan du finna andra avskedstal i GT? Sök svar hos Mose, Samuel och Salomo. Och hos Jesus i NT.

Huvud- och nyckeltexter i Josua bok:
Jos 1:1-9, om Josua, hans karaktär och lojalitet 5:13-15, 11:23, 14:13, samt kapitel 23 och 24.

Den röda tråden i boken är inte lätt att se. Det finns få citat från Josua i NT. Kanske det starkaste finns i att namnen Josua och Jesus är samma namn på hebreiska och grekiska. Båda namnen betyder räddning eller frälsning. En fråga är om den tidiga kyrkan såg denna koppling – eller om det är en senare anspelning. Men onekligen finns ett starkt uppbyggelsevärde i denna parallell.

DOMARBOKEN

  1. Sifferuppgifterna i GT kan vålla bekymmer. I 1 Mos 5 anges att Adam blev 930 år och Metushelach 969 år. I 4 Mos 1 och 26 berättas att israeliternas antal var över 600 000 män plus deras familjer. Det är inte helt lätt att tänkas sig att ett så talrikt folks vistelse och vandring i öknen under en persons ledning. Dom 3 talar flera gånger om 10 000 döda. Dom 20 berättar om cirka 50ooo döda. I Kung 11:3 sägs att kung Salomo hade 1000 hustrur. Eller att det fanns 1 200 000 stridsrustade män i 2 Krön 17:13. Eller leverans av drygt 15000 baggar och bockar enligt 2 Krön 17:11. Siffrorna i GT är en verklig utmaning för bibelläsaren. Även de apokryfiska böckerna – eller som de också kallas i Bibel 2000 – Tillägg till Gamla testamentet, har smått otroliga siffertal.

    Olika förslag har getts hur man ska förstå dessa kolossala tal. Utöver att det faktiskt är som det står har man framkastat olika teorier allt från att ett år är en är mesopotamiska månader till att befolknings storleken är från en senare tid eller att talen kan tolkas symboliskt. Sök genom att lyssna i samtal med andra hur de tänker sig dessa stora tal. Men de är och har alltid varit en marig fråga för bibelläsare. Eller är det inte det?

  2. Ibland har man kallat Domarboken för bibelboken om ”den stora oredan”. Huvudfrågan är här hur Israel kan överleva om folket inte har en stor ledare som Mose eller Josua. Mönstret i boken är enligt 2:11-19; (1) Israel gör vad ont är, (2) Herren lämnar folket i fiendernas hand, (3) Folket ropar till Gud i sin nöd, (4) Herren låter domare uppträda, (5) folket får ro. Domarboken sammanfattas i dess sista vers, Dom 21:25, som visar vilket tillstånd Israel då befinner sig i. Dom 3:5-8 beskriver nedgång i Israels utveckling. I texten finns flera skäl till utvecklingen. Finns mönstret i dessa texter hos oss och i vår samtid? Kommentera gärna.

  3. Domarboken är på många sätt inte någon trivsam eller uppbygglig läsning! De våldsamma berättelser som möter oss här är ofta förvirrande sett ur trons synpunkt. Krigen, grymheterna och våldsdåden kan på ett sätt ses som tidens realiteter. Man kan också säga att Domarboken ser dessa händelser ur ett religiöst perspektiv mer än ur en objektiv beskrivning hur dessa krig drabbade människor oavsett om dessa tillhörde de som vann eller förlorade. För att klargöra detta perspektiv har man ibland använt sig av denna förklaringsmodell: (1) samtidens människor har en begränsade förståelse av Guds handlande i sin tid. Detta tolkningsförsök innehåller tanken på en stigande uppenbarelse av Gud. Ju längre fram man kommer i den bibliska uppenbarelsen och den bibliska texten dess tydligare kan man få en mer evangelisk bild av Gud som nådig och barmhärtig. (2) Domarboken (och Bibeln) handlar parallellt också om hur Gud tar människor i sin tjänst för att ge styrka till befrielse och frälsning för dem själva och deras samtid. Hur ser du på detta sätt att läsa och tänka kring GT?

  4. Kan man överföra denna modell om folkets avfall och Guds återkommande ingripande till frälsning som en belysning av skeenden och epoker från kyrkans eller väckelserörelsernas historia. Kan du ge exempel som du varit med om eller läst?

  5. Bibeln är vid första anblicken främst männens bok. Vid djupare anblick kan den synen revideras något. I Domarboken finns namn på kvinnor som spelar en hjältemodig roll eller får ett djupt tragiskt öde. Läs eller bläddra fram texterna där de finns. Återberätta något om någon av dem som berör dig gärna med personlig kommentar. Kvinnor som nämns boken är Jael, Debora, Jeftas dotter, Simsons mor, Delila och kvinnan i Giva.

  6. Utifrån Domarboken kan man se hur tolv domare framträder. Några av dem kallas stora domare. En av dessa är Gideon som gett namn till den internationella bibelspridningsorganisationen Gideoniterna. Ta reda på kopplingen mellan domaren Gideon och hans bedrifter och den missionsrörelse som är uppkallade efter honom?

  7. I kap 9 finns en fabel. Denna fabel i GT förebådar på ett sätt liknelserna i NT, som är Jesu viktiga bidrag till pedagogikens historia (Matt 13:34). Vad kan du fritt säga om detta avsnitt.

  8. Vid sidan om Gideon är Simson den mest kände domaren. När man läser berättelsen om Simson i Domarboken kapitel 13-16 frågar man sig: Är Simson en hjälte eller en skurk? Lämna dina tankar kring denne motsägelsefulle gestalt? Simson är en provokatör. Kanske är det just utifrån den rollen man ska läsa honom och Dom 14:4.
    Domarboken har få bevingade ord. Kan 12:3 och 20:8 i framtiden bli bevingade ord? Om de nu inte redan är det.

Huvud och nyckeltexter i Domarboken: kap 1, 4, 5, 7, 8, 9:8-15, 10:6-16.

Den röda tråden. Det är fortfarande inte lätt att se tråden. En liten öppning mot framtiden kan ligga i att se domarna som karartärer av räddare (se kommentaren i noten till 2:16 i Bibel 2000). Andra öppningar eller paralleller kan ligga i att domarna är just tolv. Samt att domarna är räddare, som kan ge associationer begreppet då det syftar på Jesus Kristus som världens Frälsaren.

RUTS BOK
Med Ruts bok närmar vi oss kungarnas tid i Israel. Ruts och Boas son blir farfar till kung David. Läs denna förtjusande österländska novell. Boken finns som en övergång mellan domarnas epok till tiden för kungarikets framväxt.

Ruts bok har även varit en uppskattad konstnärlig källa som gett författare och kyrkokonstnärer impulser till skapande. Känner du till några konstnärliga verk – förutom Agneta Pleijels pjäs Rut – en hög visa och Lars Forsells novell Axplockerskan. Känner du till andra konstnärliga verk som fått sitt motiv från Ruts bok.

  1. Ruts bok är en av de böcker som fått namn efter en kvinna. Vad heter de övriga kvinnor som fått ge namn till Bibelns böcker. Hur många kvinnonamn hittar du – två eller flera?

  2. Ruts bok är ett drama i fyra akter. Kan du genom en enkel disposition visa genom textangivelser var de olika scengränserna finns? Hur du vill du rubricera de olika akterna?

  3. Ruts bok har fått en växande uppmärksamhet inom den teologiska forskningen. Det kan bero på att allt fler har upptäckt bokens litterära form och upptäckt dess växande litterära kvalitet. Till detta kommer säkert att omfånget är gripbart, huvudpersonen är en kvinna (eller två) samt de spänningsmoment som boken rymmer. Boken innehåller för bibelforskningen många gåtor och utmaningar som Ruts historicitet, bokens tillkomst och datering, den språkliga och poetiska karaktären, verkets struktur, teologiska genre och budskap.

    Om du har intresse av språkliga frågor: Var finns den vackra poesin och uttryck för livssmärta? Var finns berättarglädjen, ordlekarna, stilgreppen som för berättelsen framåt? Samt var finns de konstnärliga och litterära kvalitéerna? Hur tar sig kärleksglädjen uttryck? Hur känns Guds vredens och bitterhetens texter?

  4. Ruts bok har orientaliska, tidshistoriska och juridiska anspelningar. Vad kan följande uttrycken stå för: bred ut din mantel, skyldeman, tog av sig skon och gav den åt sin motpart, inlösningsrätt, 3:9, 4:6-8, 4:16-17?

  5. Man kan se olika teman i boken. Ett kan vara att läsa Ruts bok och se att Gud håller världen och det som sker i sin hand. Ett annat kan vara Guds trofasthet. I boken kan man se hur hopp ges i hopplösa situationer, hur utvandrare och hemvändare blir mottagna, hur samband finns mellan Guds och människors trofasthet, hur lydnaden belönas och hur Rut blir förebild, något av en Gamla testamentets Maria.

    Vill du reflektera, tänka vidare och gärna skriva reflektioner kring något av dessa teman så gärna det. Läraren kommer att läsa med stort intresse! Ordet är ditt...

Vackra och uppbyggliga huvudställen och nyckeltexter i Ruts bok: 1:16-17, 2:1-12.

Den röda tråden. Ruts bok ger biologisk förankring till den släktmässiga härstamning som Jesus Kristus har, Matt 1:3-6. Rut är moabit, hedning. Genom sitt äktenskap med Boas ingår hon ett s.k. blandäktenskap. Detta visar att hon trots detta har tillgång och legitimitet till Guds frälsningsverk. Denna tanke förlängs i NT, Apg 15:1-35, Rom 2:10-11.

SAMUELSBÖCKERNA
Samuelsböckerna markerar övergången från domartiden till kungatid. Samuel, den siste domaren, är även präst och profet samt en religiös och nationell ledare. Nu införs monarki i Israel. Många anser att 2 Sam 9-20 har en mycket hög nivå av biblisk historieskrivning.

  1. Filisteer är ett välkänt namn för de som läst och umgåtts med GT värld. Detta folk, vars ursprung är okänt, kom till Kanans land ungefär samtidigt som Israels folk invaderade landet. Vissa forskare menar att namnet filisteer kan härstamma från Kreta. Filisteerna hade en högt stående kultur och kom att ge Palestina dess namn. Namnet Palestina härstammar från filisteerna. De kunde konsten att smida järn, vilken var okänt för israelerna, 1 Sam 13:19-22. Filisteerna bodde i några städer (6:17) utmed kusten där de ingick i en försvarsfederation. Filisteerna kom att erövra Arken, den låda som innehöll Mose stentavlor och som även kallades Guds tron eller fotapall, 1 Sam 4:4, 1 Krön 28:2. Denna stöld var en nationell katastrof eftersom den var Israels religiösa centrum där Guds kraft fanns. Arken återerövrades, 1 Sam 6:13-16, och kom senare att flyttas till det allra heligaste i templet i Jerusalem. Se mera i avsnittet Templen i den bibliska historien samt om templets förlåt som brast i samband med Jesu död, Matt 27:51. Kan man i dessa texter få stöd för den stigande uppenbarelsen som vi behandlat tidigare?

  2. I slutet av domartiden förs Israel in i sin första stora kris. Räddningen kom denna gång genom Samuel, 1 Sam 2:26, 3:1-21, 7:3 15:22. Han var en övergångsgestalt mellan olika ledarsystem. Nu förändras ledarskapet från tillfälliga ledare till ledare på livstid. Folkets önskan om en kung och monarki i, likhet med kringliggande folk, förverkligas.

    Från Samuels tid kom profetismen bli ett bestående inslag i folkets historia, Apg 3:24. Vad denna tidigare profetism präglades av berättar i första Samuelsboken om i 9:11-14, 10:5-7, 19:19-24. Från kung Davids tid kan man anta att profetrörelsen blir individualistisk. Profeter uppträder med en religiös och etisk skarp ton i sitt budskap, 1 Sam 22:5, 2 Sam 7:1-3, 2 Sam 12:1-15, 24:11-14. Denna typ av profeter fanns även i norra delen av riket, 2 Kon 4:1, 9:1-3. Kan du med hjälp av dessa texter beskriva hur denna profetiska tradition kan ha sett ut?

  3. Förutom profetrörelsen utvecklades monarkin som institution under samma epok. De första och mest kända kungarna är Saul (1025-1005), David (1005-965) och Salomo (965-926). Sauls livsöde kom att präglas av tragik. Antyd några tunga livsfrågor som finns hos Saul enligt texterna?

  4. I Samuelsböckerna finns ett par texter som syftar mot NT. Den ena är en poetisk text, 1 Sam 2, som har anknytning till Marias lovsång, Luk 1:46-55. Vad kan anledningen vara att dessa båda texter enligt Den svenska evangelieboken (se Psalmboken) läses på Marie bebådelsedag i många kyrkotraditioner?

    I 2 Sam 12:1-4 finns en enkel och vacker liknelse som har likhet med Jesu herdeberättelser. Se avdelning Jesu liknelser i ordboken. Vilka kommer du att tänka på? Och vad anser du om skönhetsvärdet i dessa texter?

  5. David blev riksbyggare och hjältekung. Det berättas om honom i sextio kapitel i Bibeln. Han är viktig symbolperson i Israels religion, Apg. 2:29-30. Parallellt med arbetet med att bygga landet och statsförvaltningen finns berättelser om Davids familjeliv som inte alltid är hedrande. Skriv en liten berättelse om David utifrån följande textavsnitt. Texterna är också Samuelsböckernas huvud- och nyckeltexter: 1 Sam 16, 17:20, 18:17-30, 20:41-43, 24:1-23, 2 Sam 1:1-16, 5:6-10, 6:9-23, 9:1-13, 11:1-12:25, 1 Kung 1:1-4, 2:1-12, Ps 32:1-5, 51:1-19, 89:21.

  6. I en tolkningstradition läses berättelserna om Israels tre första kungar metaforiskt, se Erik Sollermans litteratur. Där kan man se Saul som en splittrad människa, David som en genialisk person och Salomo korrupt och njutningspräglad kung. Vad säger du om detta tolkningsförslag?

    Den röda tråden. Messias är ett grekiskt ord av det hebreiska ordet för smord. Messiastanken anses ha tidig anknytning i Samuelsböckerna, 2 Sam 7:8-16. Termen ”den smorde” syftade på kungen i GT. Tidigt knöts förhoppningar om fred och framgång till Messias. I samband med det kungadömets fall sköts Messias framträdande till framtiden där man då väntar sig en ättling till David som skulle upprätta folket ur dess förnedring och förverkliga Guds herravälde (rike). I NT knyts Messias till Israels kommande räddare där man för samman Messias och Guds rikes framträdande. De första lärjungarna såg Messias i Jesus från Nasaret, Joh 1:41. I Samuelsböckerna förekommer för första gången orden ”den smorde”, 1 Sam 2:10.

  7. Bevingade ord i 1917 års version – jämför med Bibel 2000. Kommentera om du vill.

    Fristäder, Jos 20
    Gå all världens väg, Jos 23:14
    Samlas till sina fäder, Dom 2:10
    Stå upp som en man, Dom 20:8
    Dit du går vill ock jag gå, Rut 1:15-16
    Huvud högre än allt folket, 1 Sam 9:2
    Seger genom få likaså väl som genom många, 1 Sam 14:6
    Människa ser på det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat, 1 Sam 16:7
    En dödens man, 1 Sam 19:11
    Far i frid, 1 Sam 25:35
    Hundhuvud, 2 Sam 3:8
    Uriebrevet, 2 Sam 11:14-17
    Lägga orden i munnen - Falla på ansiktet, 2 Sam 14:3-4
    Kreti och pleti, 2 Sam 15:18
    Nu går jag all världens väg, 1 Kon 2:2

  8. Har du i Bibel 2000 funnit uttryck som kan bli bevingade uttryck? Här kommer några förslag hämtade från min personliga bibelläsning. Vad sägs? Kan dessa uttryck bli framtidens bevingade ord? Har du själv funnit andra uttryck? Låt mig få veta!

    Gjort i god tro, 1 Mos 20:5
    Ni ville ont men Gud har vänt det till något gott, 1 Mos 50:20
    Liv och ande, 4 Mos 27:15
    Det rätta, endast det rätta, skall vara din strävan, 5 Mos 16:20
    Du skall välja livet, 5 Mos 30:19
    Modet rinner bort, Jos 2:11
    Det röda snöret, Jos 2:18,21
    Vart skall du, och vart kommer du ifrån?, Dom 19:17
    Punkt och pricka, Rut 3:6
    Alla skall vara med och dela, 1 Sam 30:24
    Utgången ligger i Guds händer, 2 Sam 10:12

  9. Skriv några rader om hur du tycker det känns i din möda med brevskolan. Kommentera gärna svårighetsgraden, frågeställningarna eller om själva brevskolan tillför dig något värdefullt. Eller att lägga arbete på denna gamla text och dess många sidor.

Här följer en sammanställning av huvud- och nyckeltexter i brev:
Josua 1:1-9, 5:13-15, 11:23, 14:13, 23 och 24.
Domarboken 1, 4, 5, 7, 8, 9:8-15, 10:6-16.
Rut 1:16-17, 2:1-12
Samuelsböckerna 1 Sam 16, 17:20, 18:17-30, 20:41-43, 24:1-23, 2 Sam 1:1-16, 5:6-10, 6:9-23, 9:1-13, 11:1-12:25.

Glöm inte studera, identifiera och reflektera kring Kristina Anshelm vinjetter som finns i början av varje ny bibelbok i Verbums utgåva. Det kan ge en fördjupad upplevelse!

Tack för ditt goda studiearbete!
Sänd ditt arbete för genomläsning via penna, skrivmaskin, e-post eller online!

Välkommen åter!